长城

Hej!
 
I tisdags var vi tillsammans med skolan till Kinesiska muren och det hade jag sett framemot väldigt länge. Det är ju verkligen något som måste upplevas när man väl är i Kina. Vi åkte tillsammans i en minibuss och det tog ca 40 minuter dit. Väl där framme blev vi indelade i olika grupper och så fick vi uppgifter att utföra medan vi knatade runt på muren. Det var lite olika fotoutmaningar och även fraser som vi skulle fråga lokalbefolkningen. Innan vi började gå uppför muren spelade vi in en musikvideo för EF, eftersom organisationen fyller 50 år i år. Alla grupper dansade en bit av en förkoreograferad dans till "Hello hello hello", en låt gjord bara för EFs 50-års jubileum tror jag. Vi fick öva lite dagen före, men jag var inte alls säker på koreografin så jag undrar hur synkade min grupp var. Det var ju också så pinsamt att stå där och dansa medan lärarna såg på och filmade. Haha, det ska verkligen bli intressant att se hur musikvideon blir, eller vill man ens se? Lärarna hade med sig såpbubbelpistoler och hopprep som vi fick leka med under tiden de andra grupperna dansade. Det kändes som att jag gick i förskolan igen och allt kändes väldigt flummigt, haha.
 
Vägen upp för muren var inte den lättaste. Herregud vad tungt det var! Trappstegen var också väldigt osymetriska så vissa steg var jättehöga och det gjorde det ännu jobbigare. Vi gick en bit och vilade en stund och gick sedan en bit till och vilade en stund till, osv. Alla Gällivarebor, det var typ 10 gånger tyngre att gå upp för muren än hoppbacken. Det gav bra träning förstås och som tur var hade vi perfekt väder. Det var lagom varmt och mulet. Vi tänkte att vi skulle gå till den högsta toppen och äta vår lunch där, men vi kom aldrig fram. Det bara fortsatte uppåt och uppåt, så till slut bestämde vi oss för att stanna. Vi stannade på en platå med otroligt vacker utsikt över de grönskande bergen. Jag beundrade utsikten hela vägen upp förresten. Det var så häftig natur. Jag insåg också att jag har saknat naturen väldigt mycket. Det var så fridfullt och härligt jämfört med det hektiska stadslivet här i Peking. Det kändes också så häftigt att gå på Kinesiska muren när man tänker på dess historia och ålder. 
 
 
 
Jag undrar vad världen har emot mig. Först köpet jag ett kinesiskt simkort, men det fungerar inte i min svenska telefon. Då köper jag en kinesisk mobil och använder samma simkort, för personalen på China Unicom sa att det fungerar, men när jag öppnar mobil hemma står det "No sim card". Ändå hade personalen satt in simkortet i min nya mobil. Jag har ett stort behov av en mobil så jag kan ringa och smsa billigare i Kina. Som pricken över i:et så fungerar inte mitt bankkort här. Förtstår ni om jag är något frustrerad och less??
 
Det känns ganska häftigt att ha en kinesisk mobil från landet där alla mobiler tillverkas (kanske inte alla, men många). Den kostade bara 599 yuan och det är en touchmobil. Ett riktigt kap! Nu måste jag bara få den att fungera. Det är så pinsamt för jag har varit på China Unicom redan fyra gånger. Jag är deras stammis, haha. Jag måste också alltid be någon av lärarna på skolan att skriva en lapp med det jag undrar över på kinesiska, eftersom de inte kan engelska. 
 
Vi hörs! ♥


Kommentarer
Postat av: Anna Hillblom

Ser så coolt ut! Tur du uppdaterar på bloggen så jag vet att du lever. Hör av dig någon dag :) kram!

2014-09-18 @ 16:12:00
Postat av: Ann-Chatrine

Häftigt!! Det är så kul att läsa din blogg, vilket äventyr😃👍 Kramar

2014-09-18 @ 19:13:03
Postat av: Lars Gabrielsson

Jättekul att läsa dina reportage från Kina. Ser fram mot pingis och tai chi! Morbror

2014-09-18 @ 20:19:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: